Många som älskar mode och att skapa drömmer om att kunna jobba som modedesigners. Egentligen behövs inte heller någon utbildning för detta – om man känner att man har kompetensen och idéerna är det bara att satsa hundra procent och försöka lyckas i branschen. Det en utbildning kan göra är dock att både förse en med kunskaper inom klädkonstruktion och materialkännedom, om man inte tycker att man redan har det, och att förse en med ett steg in i branschen i form av kontakter. Dessutom kan man få mycket inspiration från sina lärare och medstudenter.

När man talar om utbildningar inom modedesign i Sverige finns det en utbildning som oftast är den som dyker upp först i samtalet, nämligen Textilhögskolan vid Högskolan i Borås. Utbildningen är välrenommerad i branschen, vilket betyder att den kan vara en språngbräda till att lyckas. Efter avslutad utbildning får studenterna till exempel visa upp sin examenskollektion på modevisningar i Borås, Stockholm och London. Utgångspunkten i utbildningen är studenternas personliga uttryck, och detta märks bland annat i och med att studenterna kan fördjupa sig i den teknik eller det område som intresserar dem mest. Samtidigt ska utbildningen ge studenterna den tekniska skicklighet som krävs för att verkställa deras visioner, och den förståelse för design som gör att man kan kombinera sitt eget uttryck med det som är ”relevant för marknaden” – det vill säga som säljer. Utbildningen är tre år lång, vilket innebär att man läser 180 högskolepoäng, och under utbildningen får studenterna bland annat läsa kurser som Designmetodik, Designestetik, Färgeri-, textiltryck- och beredningsteknik, Projektledning och produktionsteknik samt Hållbar affärs- och produktutveckling – allt som en modern modedesigner behöver veta, med andra ord.

Det finns dock även andra utbildningar att välja bland. Skillnaden är bara att de flesta av dessa ges av fristående utbildningsföretag, vilket betyder att utbildningen är förenad med dyra terminsavgifter eller kursavgifter. Ett exempel är en ettårig utbildning i modedesign vid Art College, som kostar 74 000 kronor. Man kan visserligen ansöka om utökat studielån för merparten av avgiften, men det kvarstår fortfarande åtskilliga tusen kronor att betala. Om man inte hinner samla ihop tillräckligt med pengar till sista anmälningsdag för utbildningen, kan man därför istället behöva låna pengar på annat vis, till exempel via Snabbfinans.se. Du kan läsa mer om hur det fungerar här. Innan man lånar pengar till en utbildning måste man dock överväga om man kommer att ha råd att betala av lånet samtidigt som man studerar, eftersom livet på studiemedel minst sagt är knapert, oavsett vad man studerar.

Kläder och mode för barn är en bransch som vuxit mest under de senaste året, framförallt online. Barnmode har blivit som en hobby för många föräldrar och man vill ha det senaste och trendigaste till sina små. Men det ligger mer än så i det. I och med den ökande konsumtionen av varor, framförallt för barn, har fler och fler föräldrar börjat tänka etiskt och med mer miljöfokus, vilket märkeskläder ofta erbjuder. Många av märkeskläderna förespråkar en hållbar utveckling av barnkläder samt etiska arbetsförhållanden för de som tillverkar plaggen. Det är inte längre endast plagget i sig som är i fokus, utan även hur och av vad det är tillverkat.

Märkeskläder för barn ökar

Europas små prinsar och prinsessor skapar efterfråga på märkesbarnkläder, vilket märks i utbudet framförallt på nätet. Klädbutiker för barn var en av de branscherna som ökade mest online under förra året. Exklusiva nätbutiker som Babyshop.se och Alexandalexa.com figurerar ofta i olika sammanhang där kungligheterna visat upp sina barn. Plaggen finns ofta redan i sortimentet, eller kommer upp fort efter kungliga framträdanden, så att alla kan ta del av samma stil och märken. Även om man inte köper just samma märke, erbjuder butikerna ofta snarlika plagg av andra märken, för att man ska kunna återskapa samma stil med en mer passande budget.

Mixa och matcha

I dagsläget finns ett stort utbud av barnkläder på nätet och detta ger oändliga möjligheter när det kommer till att handla åt sina barn.I takt med att second hand butikerna också ökar, ger detta en ypperlig möjlighet till att mixa nytt med begagnat för att bidra till en så hållbar utveckling som möjligt. Märkeskläder för barn är alltid en god investering både när det rör kvalitet och även när det gäller återförsäljningsvärde. När barnen vuxit ut ur sina plagg, varför inte ge andra möjligheten att bära fina märkeskläder av god kvalitet genom att sälja dem vidare på loppis eller second hand?

I takt med att allt fler inser vikten av att ta hand om naturen har ekologiskt mode ökat i popularitet. Vad som förr blivit förknippat med omoderna kläder för vissa sociala grupper är numera en del av haute couture – stilsäkert och högkvalitativt mode. På Wikipedia finns en artikel som behandlar ekologiskt mode och som beskriver vilka material och metoder som är naturvänliga, samt berättar om hur ekologiskt mode gått från enstaka infall till en av modevärldens riktlinjer.

Bomull som används vid tygtillverkning är en av de största klimat- och hälsobovarna och leder till enorma utsläpp av giftiga ämnen. Bland annat används stora mängder insektsgift vilket är hälsovådligt för de personer som arbetar på bomullsfälten. Dessa är ofta fattiga och bor i länder som helt eller delvis saknar säkerhetsförordningar vilket leder till att de får i sig fler giftiga ämnen än absolut nödvändigt. Genom att byta ut konventionellt odlad bomull mot ekologisk minskar man användningen av gifter, vilket leder till mindre negativ påverkan på miljö och människor.

Ett alternativ är att använda sig av andra typer av växtfibrer som kräver mindre kemikalier än bomull. Några exempel på fibrer som används ofta är hampa, bambu och cellulosa. Dessa kan utvinnas utan större användning av skadliga ämnen och kräver också mindre bevattning än bomullsfält, så även dricksvattnet sparas in.

Det är också ganska vanligt att använda sig av återanvända material som plast, gummi och papper vid klädtillverkning. Materialen bearbetas och omformas så att de inte längre ser ut som råvarorna utan som vanligt tyg.

Stella McCartney som tidigare kämpat för både djurs och kvinnors rättigheter är ett av de större namnen bland ekodesigners. Hon har fokuserat på kläder av hög kvalitet som också tillverkas av ekologiska råvaror i den mån det är möjligt. Tillsammans med Lucy Tammam är hon den modedesigner som går i spetsen för ekologiskt haute couture mode, men även på andra håll är det på frammarsch.

Som komplement till klassiska Fashion Week som går av stapeln i flera internationella städer årligen, lanserades Eco Fashion Week under 2010. På organisationens hemsida finns information om vilka designers som medverkar och lite matnyttigt om ekologisk framställning av tyger och kläder.

Jeans är det absoluta basplagget i de flestas garderober och kan varieras i det oändliga. Även om det av många förknippas med ett modernt plagg som hör 2000-talet till har det faktiskt en nästan femhundraårig historia och jeans har burits av såväl hamnarbetare som cowboys, vilket man kan läsa om i Wikipedias artikel om jeansens historia.

Det populära plagget blåjeans förknippar de flesta med amerikanska märken som Levi’s och Lee, men denimtyget uppfanns faktiskt i Sydeuropa. I 1600-talets Genua i Italien producerades ett slitstarkt bomullstyg som kom att kallas för jeans efter stadens namn. Tyget var så populärt bland arbetarklassen att i princip alla använde det och då fransmännen blev imponerade av det tåliga jeanstyget försökte man producera det även i Frankrike. Man misslyckades med att återproducera exakt det tyg som tillverkades i Genua och istället framställdes ett liknande tyg i staden Nîmes i Frankrike. Detta kom att kallas för tyget från Nîmes, ”de Nîmes” och det är därifrån ordet denim kommer.

Denimtyget blev populärt över hela Europa tack vare resande handelsmän och snart började det produceras även i USA. År 1873 patenterades den första varianten av moderna blåjeans av Levi Strauss, grundare av märket Levi’s. Det speciella med hans jeans var att de var förstärkta med kopparknappar vilket gjorde det slitstarka tyget ännu tåligare, och det blev därför populärt bland fabriksarbetare och militärer.

Fram till 1950-talet var jeans främst arbetskläder, men när den ikoniske skådespelaren James Dean gick klädd i blåjeans i filmen Rebel Without a Cause blev plagget snabbt trendigt bland ungdomar. På grund av filmens budskap ansågs jeans först vara någonting omoraliskt och man fick inte komma in på restauranger och biografer om man var iklädd plagget. Restriktionerna lättades dock med tiden och efter 1960-talets hippierörelse började jeansen bli ett vardagsplagg bland alla samhällsklasser och kön.

Nuförtiden finns det jeans för alla smaker. När man går in i en klädbutik möts man av såväl figurnära modeller som lösare, och plaggen är också indelade efter midjehöjd och benform. De en gång så populära blåjeansen konkurrerar med denimtyg i alla möjliga färger och en del säljs med fabriksgjorda revor och slitage.

Denimtyg används inte heller bara för byxor längre utan såväl kjolar och klänningar som overaller tillverkas, liksom accessoarer som hattar och väskor. Jeansen har mer än någonsin blivit ett vardagsplagg för alla.

Det finns hundratals modehus världen över men några står ut bland konkurrensen. Dessa ikoniska designers har webbsidan Biography samlat levnadshistorier om, så att den modeintresserade kan lära sig mer om sin favoritdesigner.

Coco Chanel växte upp i Saumur i västra Frankrike på 1880-talet och efter sin mors död hamnade hon på ett barnhem, där hon sedermera blev omhändertagen av några nunnor. I nunneklostret fick hon lära sig att sy och det var då passionen för mode föddes. Först sydde hon enstaka plagg åt kvinnor som beundrade hennes hemgjorda kläder, men tack vare mäktiga kontakter kunde hon öppna en egen butik 1910 och tio år senare lanserades den legendariska parfymen Chanel no 5 som tillverkas än idag.

Det var Coco Chanel som på 1920-talet lanserade ”den lilla svarta”, klänningen som kom att symbolisera kvinnornas frigörelse under den tiden. Tidigare hade kvinnokläder varit obekväma och krångliga med bland annat korsetter, men Coco Chanel ville ändra på detta genom att skapa ett bekvämt och ledigt plagg för kvinnor. Att använda färgen svart var också någonting nytt då färgen tidigare symboliserat sorgkläder. Hon utmanade alltså flera sociala normer med ett och samma plagg.

Det som symboliserar Coco Chanels modeplagg är att de förstärker kvinnan. Ofta blandas element från mans- och kvinnokläder och färgerna hon använde var nedtonade snarare än typiskt kvinnliga. De passade bra som komplement till 1900-talets kamp för jämställdhet och rösträtt.

Michael Kors växte upp i New York på 1960-talet tillsammans med sin mor och styvfar och redan från dagisåldern uppvisade han ett brinnande intresse för allt som har med mode att göra. Vid endast fem års ålder fick Michael Kors designa sin mors bröllopsklänning eftersom han var så skicklig och passionerad.

Under 1978 sökte han jobb i klädbutiken Lothar’s där man snabbt såg hans talang och tillät honom att designa egna plagg som skulle säljas i butiken. Kläderna blev populära och han fick snart in tillräckligt med pengar för att lansera sitt eget märke som kom att säljas i de finaste New York-butikerna. Hans plagg är kända för att vara sportiga och enkla med rena linjer och sofistikerade färger.

Michael Kors blev världskänd när han ställde upp som domare i modetävlingen Project Runway, vilken leddes av supermodellen Heidi Klum, ett uppdrag han hade under åtta års tid. Han har sedermera expanderat sitt märke och erbjuder numera även egna parfymer och mode för män.

När det kommer till mode finns det en del designers som verkligen vill sticka ut. Oavsett om det är genom ovanliga tyger eller överdramatiska former så är målet detsamma – att skapa exklusivt mode för den våghalsiga kvinnan eller mannen.

Avant garde är ett franskt begrepp som betyder ”förtrupp”. Det är ett i grunden militärt ord för de soldater som först anfaller fienden, och ska inom kläddesign beteckna mod och innovation. Exakt vad som är och inte är avant garde är något designers ständigt tvistar om och det finns minst lika många åsikter och tolkningar som det finns modedesigners.

Den brittiska tidningen The Telegraph skrev ett reportage om avant garde i samband med modeveckan i Paris våren 2016. Där försöker man reda ut vad begreppet egentligen innebär.

Vad artikeln får fram är att avant garde i många fall inte bara ska ses som mode. Man bör istället tänka på plaggen som konstverk där designern får tillfälle att leka med linjer, färger och material som ser bra ut på bild men ofta inte fungerar som kläder man bär till vardags. Det är alltså ett experiment och ett försök att skapa en i designerns ögon estetiskt perfekt klädsel. I andra fall vill man framföra någon typ av meddelande, som exempelvis sin reaktion på samhällsutvecklingen.

Plagg som betecknas som avant garde är ofta en modedesigners flaggskepp vars syfte i många fall är att rikta strålkastarljuset mot designern och hans eller hennes modehus. De är ofta inte tänkta att bäras av vanliga människor och definitivt inte till vardags.

Trots detta finns det en del personer som väljer att bära dessa plagg. Ofta är det kändisar som bär dem på röda mattan eller vid andra officiella tillställningar. I många fall utnyttjar kändisarna sin glamour för att kunna bära plagg de själva är förtjusta i, även om det är kläder vanliga människor inte skulle kunna bära utan motta hån eller otrevliga blickar.

För kändisarna kan det också handla om att framföra någon typ av meddelande. Ibland är det så enkelt som att visa upp sitt nyvunna självförtroende, kanske efter en tuff period i livet eller som ett första framträdande efter att ha stått i skuggan under lång tid. Andra gånger visar man sitt stöd för ett modehus åsikter i en viktig samhällsfråga som klimathotet eller djurhållningen.